Det enda vegetativa förökningsorganet hos freesias är korm. Dess form beror på sortens ålder och egenskaper. Stadie – Yngre kålar, t.ex. de som odlas från barn, är längre än de äldre. Diploida sorter har vanligtvis plattare och rundare knölar än polyploida sorter. Av de polyploida sorterna är det bara Princess Marijke och Pimpernel som har rundade knölar med 1-3 vegetativa knoppar. De flesta andra sorter har långsträckta, koniska knölar med endast en toppknopp. Dovande knoppar börjar växa när den centrala knoppen avlägsnas eller när dess tillväxt undertrycks på kemisk eller fysisk väg.
K. Kukulčanka har testat 27 olika fysiska och kemiska behandlingar och funnit att endast några få av dem kan förhindra apikal tillväxt. Tillväxthämmarna entilenchlorhydrid och melenosyrahydrat hade samma effekt. När den apikala tillväxten hämmades av dessa medel började laterala vilande knoppar att växa. Detta resulterade i att det producerades fler kormar.
Ungefär 42 % av knölarnas vikt består av vatten. Kolhydrater utgör den största delen av torrsubstansen. 5-7 % av den absoluta torrsubstansen består av makronäringsämnen: kväve, fosfor och kalium.
Nätverk
Freesias som odlas utomhus är ganska tåliga om de odlas i ogödslad jord. I växthus blir de snabbt förvridna och deformerade, så det är nödvändigt att spänna näten. Höstodlade freesior behöver vanligtvis tre rader nät, medan vinterodlade freesior bara behöver två rader. Vissa mycket höga sorter, som Margaret, kan behöva så många som fyra rader.
Det första nätet ska sättas på en höjd av 10 cm och det andra på 15 cm över det första. Maskstorleken är 10 × 10 cm. Det är mycket viktigt att näten är väl spända, att de inte är gjorda av grovt material och att de inte blockerar ljuset. Näten kan ordnas på samma sätt som för nejlikor.
Besprutning med kemikalier
I växthus angrips freesias mycket hårt av bladlöss. Dessa skadedjur skadar och deformerar inte bara växterna utan överför också virus. Växterna sprutas därför mot sjukdomar och skadedjur under växtsäsongen. Om de är friska bör sprutningen påbörjas två månader efter planteringen och ännu tidigare om det finns tecken på sjukdom. Spraya var 10-15:e dag med en av de systemiska svampbekämpningsmedlen (0,1 % benlat, 0,1 % fundasol, 0,1 % topsin, 0,1 % BMK) blandat med ett insektsbekämpningsmedel (0,15 % rogor eller 0,2 % antio eller 0,2 % fozalone). När du sprutar bör temperaturen i växthuset höjas till över 20 °C, eftersom fungicider inte fungerar bra när det är kallt. Alla bekämpningsmedel är skadliga för freesias blommor, så spruta inte på växterna när de blommar.
Särskilda egenskaper för odling
Freesiafröna är medelstora. Storleken beror på blommornas färg. Det finns 85-90 gulblommiga, 95-110 rödblommiga, 105-110 vitblommiga och 120-124 blåblommiga freesiafrön per gram. Så 2 till 3 gram gulblommiga freesiafrön per kvadratmeter eller 1,5 till 2,5 gram frön i andra färger.
Diploida sorter gror snabbt, medan tetraploida sorter måste stimuleras genom att gnugga fröna mellan sandpapper eller genom att blötlägga dem i vatten vid 20 °C i ett dygn, eller genom att helt enkelt knacka lätt på dem. Ofta gror fröna i fuktig vermiculit eller torv och täcks med svart polyetenfilm. Förvaras vid en temperatur på 20-22 °C. Det tar 5-10 dagar att grunda. När små groddar har kommit upp sås fröna. Om groningen inte sker samtidigt kan du så flera gånger.
Antalet frön som gror är starkt beroende av temperaturen. Den optimala groningstemperaturen sägs vara 20 grader (ca 95 % groning). Vid 30 °C gror ca 20 %, vid 12 °C endast ca 30 %.
Gulblommiga freesias gror dubbelt så snabbt som rödblommiga eller blåblommiga. Fröna gror snabbast när de sås när de precis är mogna, även om de kan gro i 2-3 år. Frön med en groningsenergi på mindre än 80 procent anses olämpliga.
De kan sås helt enkelt på en permanent plats eller omplanteras när roten inte är längre än 0,5 cm. Så cirka 2,5 g utsäde per kvadratmeter mark. Ungefär 200 plantor gror. Kan sås i torvpudding eller polyetenkrukor (4 frön per kruka) eller i vanliga planteringslådor med högre sidor. Torvmossan och polyetenkopparna placeras sedan i behållare fyllda med jord. I England sås 18-19 frön i krukor med en diameter på 22 cm, följt av 12-14 plantor. Så 0,5-1 cm djupt och täck med ett 2 cm tjockt lager torv. Efter groningen hålls temperaturen på 13-15 °C.
I Danmark har man forskat om vilken täthet som är bäst för fröfrön av freesias. Detta visade sig vara beroende av odlingsperioden. När du sår frön är det bäst att odla 250 plantor per kvadratmeter i februari och 130 i juni. I det första fallet placeras plantorna var 4:e cm i raden, i det andra fallet var 7-8:e cm, vilket ger ett avstånd på 10 cm. Senare sådd, i varmt väder, ger dubbelt så många blad som när man sår i kallare väder.
